Bloggfrukost för Yourlife

15 mars, 2010, 11:04 i Allmänt, Kändis

I fredags var jag på en bloggfrukost/presentation av Carina Nunstedts nya projekt Yourlife. Det ska bli en ny tidning om "mind style" som kommer så småningom (första numret i augusti), men redan nu finns en hemsida. Istället för quick fixes ska man bjudas på slow fixes, enligt Carina själv. Det var knökfullt inne på Yogayamas övervåning där presentationen hölls och jag träffade massor av coola karriäristas som jag inte sett på länge (och även några jag träffade nyligen). Inspirerande så klart att få stå i epicentrum av så mycket kunskap och smarta kollegor i den här branschen.

Grundaren Carina Nunstedt är gammal förlagskollega till mig från tiden jag jobbade på Bonnier, och står även bakom lanseringar som Mama, Family Living och Passion for Business. Hon är inne på det här med engelska titlar, Carina!

Carina Nunstedt tillsammans med Linda Skugge vars PR-byrå samarbetar med Yourlife.

Ann Söderlund och jag har busat rejält mycket i vår ungdom då vi lärde känna varandra på Frida Förlag. Jag var chefredaktör för Frida och hon blev sedan chefredaktör för Solo. Det är få människor jag garvat så mycket tillsammans med som Ann.

Snygga (och gravida) Anna Blomberg från Gravidlooken.se var där med Malin Eklund.

Jag (med BAD hair day, räddad av Rykiel-basker) och författarinnan Denise Rudberg, som bloggar för Yourlife här.

Denise har för övrigt lyckats gå ner en hel del i vikt (kan det vara 15 kilo? 20?) på 1,5 år. Bland annat genom regelbunden träning och löpning. Idag kan Denise ha snygga Acne-jeans i storlek 26, det ni! Bra jobbat!

Moa Herngren är inte bara journalist och författare, hon har även två crazy brorsor vid namn Felix och Måns som du kanske känner till. Moa är vältränad som ett as och bloggar här på Yourlife! Bredvid henne powerkvinnan och fembarnsmamman Katerina Janouch.

Svar på era tankar och åsikter kring CHICs kroppsnummer

11 mars, 2010, 15:38 i Allmänt, Kändis, Mode, Redaktionen

Vi har fått ovanligt mycket (och snabb!) respons kring vårt senaste nummer av CHIC som ligger ute nu, som präglas av en stor kroppsspecial och flera figurfixarmode-sidor. Många glada läsare och samarbetspartners har främst uppskattat det faktum att vi använde oss av en större modell i det stora modereportaget - UTAN att för den sakens skull fokusera på modellens storlek utan istället koncentrera sig på själva businesschica stilen. Men några av er har också blivit arga och anklagat oss för dubbelmoral och annat. Bland annat signaturen T, vars frågor/åsikter jag här tänkte besvara:

1) Din krönika. Du skriver om att modekläder sitter bättre på smala tjejer då de är vandrade galgar. (Här tänker min hjärna.."hmmm, okej?") Du skriver sedan att man ska göra det bästa man kan av sin kropp och att man ska framhäva det man har. Vilket jag blev glad av att läsa! Det kändes som ett sunt sätt att se på mode, kläder och kroppar!

Min kommentar: Jag skrev att catwalkmodellerna är vandrade galgar. Just de trender som visas på catwalken är inte alltid anpassat för "vanliga" (eller ska jag skriva "normalstora"?) kvinnor, utan de gör sig bäst på just en galge. Eller en vandrande galge. Det står jag för. Jag skrev ingenstans att jag gillar detta faktum, men att det ÄR ett faktum. Och ja, många trender är lättare att bära då man är en storlek 36 jämfört med då man är en storlek 44. Jag har - som jag skrev - haft båda dessa storlekar. Jag var snygg som storlek 44 också, fick precis lika mycket uppmärksamhet då med som när jag blev smal. MEN - jag tänker inte ljuga: jag hade svårare att hitta kläder. Det är ju inte så konstigt, utbudet av trendiga plagg är mer begränsat i större storlekar. Och jag kände mig inte bekväm i att bära en alltför kort klänning eller magkorta toppar då jag vägde 85 kilo. Däremot finns det ju annat man kan och BÖR fokusera på, om man nu drar storlek större, och försöka lyfta fram - det är det resten av krönikan - och tidningen - handlar om.

2) Jag slår upp "Size Heroes" på sid 22-23. Hyllande av kändisar som gillar sina kroppar precis som dom är! Här blev jag mycket positivt överraskad. Kul med en tidning som vågar skriva att alla är okej, som dom är. Det gillar jag! Det är vad unga tjejer behöver läsa!

Min kommentar: Vad roligt att höra! Här har vi ju valt kändisar som vi anser är goda kroppsförebilder för att de verkar stolta över den storlek de har idag och bär upp sin kropp på ett beundransvärt och sunt sätt. Både sådana som är aningen kurvigare än det viktfixerade Hollywood-idealet (Christina Hendricks, Kim Kardashian och Jessica Simpson), men även Kelly Osbourne som faktiskt gått ner i vikt och blivit slank med hjälp av sundare matvanor och dansträning. Kelly var ju tidigare olycklig, missbrukade droger och misskötte kroppen.

3) Vänder sida: Gossiptjejernas SMALKNEP. Hur dom fuskar med underkläder för att kunna se både pigga och SNYGGA ut samtidigt. Nu börjar förvirringen smyga sig på.. Eftersom att se snygg ut är synonymt med att se smalare ut en vad man är? Läste jag inte nyss att man skulle tycka om sin kropp som den var?

Min kommentar: Vi tycker det är spännande att berätta om fuskknepen bekom dessa TV-stjärnors kroppar och poängen är ju att vem som helst kan få en slankare silhuett med hjälp av rätt underkläder. Det kan vara befriande att höra att de inte är så där platta och perfekta utan hjälpmedel.

4) Vänder blad igen. Superstjärnornas SNYGGmat. Här tänker jag endast kommentera det ni skrivit om Gwen: "Jag äter bara nyttig mat men en gång i veckan tillåter jag mig själv att ta EN KAKA". Jag tycker att det låter mer ätstört än nyttigt. De dieterna som stjärnorna använder sig av är i mina ögon (med en 12årig historia som ätstörd) ingenting som bör lyftas fram som "SNYGGmat". Jag vet också hur jag som ung och ätstörd lusläste sidor som denna och provade alla dieter som stjärnorna använde sig av.

Min kommentar: Kändisarna på detta uppslag har alla väldigt olika storlekar och kroppsförutsättningar, det är alltifrån modellslanka Heidi Klum, till petite-tjejen Eva Longoria, till kurviga Beyonce, samt Rihanna och tvättbräde-smala Gwen Stefani. Ingen av dem lever på luft eller någon jättefarlig diet, utan de berättar vad de faktiskt äter på riktigt. Självklart äter vissa av dem väldigt hälsosamt + att de tränar regelbundet. Rihanna säger att har svårt att stå emot kolhydrater och äter små mål mat var tredje timme. Samt att hon hatar grönsaker men tvingar sig själv att äta det. Eva Longoria hävdar att hon aldrig går på diet och unnar sig själv onyttig mat, dock inte i obegränsade mängder. Heidi Klum undviker bröd, potatis och pasta - men äter gärna schnitzel och dricker en liter mjölk om dagen. Beyoncé säger att hon äter bättre idag än då hon körde sin kritiserade lönnsirapsdiet, och så står det att hon undviker alkohol men äter proteinrik lunch och middag. Gwen Stefani är väl den krassaste av dessa kändisar, och står för att det kräver enormt mycket disciplin och rätt kost för att få hennes sixpack. Hon säger att hon alltid har gått på diet och att det är en ständig kamp, och att hon bara äter nyttig mat (med undantag för den där kakan du nämnde). Jag tycker det är befriande med någon som berättar hur det är! Många kändisar hycklar och säger ju "Nä, jaaaag äter jättemycket onyttigt och tränar bara ibland! Jag har god förbränning!" vilket inte är sant, för då skulle de inte se ut som de gör. Jag tycker att alla dessa kvinnor är snygga på sitt sätt, de har olika figurer och uppenbarligen olika sätt att upprätthålla dessa figurer.

5) Bläddrar på. Plussize-modell på modesidorna.. okej, nu är det snyggt att vara kurvig igen? (Förvirringen i mitt huvud är numera total och jag vet knappt vad jag heter längre)

Min kommentar: Jag förstår inte förvirringen. Vill du att vi som tidning bör diktera vad som är snyggt eller inte? Poängen med en kroppsspecial är väl ändå att belysa olika kroppsstorlekar och figurer? Det är inte min uppgift att säga att plussize-modellen nödvändigtvis är snyggare än de övriga modeller vi brukar ha i modereportagen. Vad vi ville göra är att erbjuda mer mångfald. Och visa att det går att klä sig sexigt och figurnära då man är en storlek 44, som vår modell är. Men vi skriker inte ut detta i rubriken, typ "Mode för dig som är XL!". Det blir ju lätt väldigt kategoriskt och man flyttar fokus från det estetiska i modebilderna till att bara stirra sig blind på att vi nu har en lite kurvigare modell. Man kan ha mer kategoriska kroppstips också, eller figurfixarmoden (det har vi längre fram i tidningen), för sådana tips efterlyser läsarna också. Däremot ville vi ha det stora modejobbet "fritt" från sådant. Och liksom låta modellen vara snygg, sexig och fashion precis som hon är. Du ska veta att det inte är LÄTT att få ihop såna här modejobb. Många av våra läsare drar den storleken som modellen gör, det är inget konstigt. Men märkligt nog är det stört omöjligt att få tag i så här "stora" modeller i Sverige. Man kan ju undra varför?! Vi fick flyga in den här modellen från Holland, enbart för detta modereportage. Då vi hade ett snarlikt jobb förra året i CHIC var det samma dilemma, agenturerna här hemma hade nästan inga bra tjejer alls. Då fick vi flyga in en tjej från Tjeckien. Nästa problem som uppstår är att provkollektionerna som modeföretagen skickar ut (för att vi ska kunna hinna fotografera sådant som inte kommit ut i butik ännu, då dessa sidor görs långt i förväg) inte görs i större storlekar än max 38. Man blir alltså ständigt motarbetad från olika håll när man som tidning försöker bryta en trend med att enbart visa modeller i storlek 36 i modereportagen. Men CHIC försöker åtminstone. Just detta jobb har vi fått enormt mycket beröm för.

6) Kämpar mig vidare i min förvirring... "Trendsäker oavsett storlek". "Svårt att hitta trendiga plagg då du är höggravid ELLER drar storlek 40/44". Är att "dra" storlek 40 något att sätta inom samma ram som att vara höggravid? Som om dom skulle ha samma problem med kläder? Jag tycker inte att 40 är en storlek då det borde vara ett problem, det är väl en rätt "normal" storlek bland unga tjejer. Dessutom i mina ögon en sund storlek.

Min kommentar: Här ville vi ta upp två vanliga kläddilemman som inte är så förfärligt "udda". Många har ju lite svårare att hitta trendiga plagg när de är gravida och får för sig att man ska "skyla" kroppen och visa så lite som möjligt, eller att man ska klä sig som en tant bara för att man väntar barn. Jag ville med min egen gravidmage visa och inspirera läsarna hur jag gör för att känna mig snygg under graviditeten. Det är en mycket underlig koppling du gör till att vi skulle jämföra min gravidstorlek med nästa uppslags 40-42? Jag tror ingen annan har gjort den kopplingen utan fattar att det är två skilda kläddilemman. Och nej, storlek 40 behöver knappast vara ett "problem", det är väl en av de vanligaste storlekarna svenska kvinnor har idag. Men trots detta visas nästan alla nya trender på modeller som är betydligt mindre än en storlek 40. Jag tycker det blir svårt att få en rättvis bild av hur man bär de nya trenderna om man inte får se dem på någon som faktiskt HAR storlek 40 eller 42. Vår modechef Hulda är dessutom lite kortare och bär denna storlek, hon har midja och höfter och rumpa och tipsar om hur hon får till rätta fashionista-stuket med enkla knep.

7) Grädden på moset! Linda Skugge. (Som i sin publicerade dagbok skrivit om hur hon brukade kräkas upp maten och sin besatthet av att vara smal OCH därmed borde förbjudas att skriva någonting som har med vikt eller mat att göra i en tidning som unga tjejer läser) Hennes text finner jag faktiskt stötande. Jag är inte 45 år, mina armar dallrar inte heller när jag går på konsert. Men, sättet hon skriver om feta människor.. Det är inte ett skrivsätt som jag tycker hör hemma i en tidning som brukar förmedla en positiv inställning till kropp och utseende. Sättet hon avslutar krönikan på: "Vem är bäst förebild: en som tränar och har som mål att aldrig bli överviktig eller en som är överviktig? Hur vill en överviktig helst se ut - smal eller tjock? Så - vad bråkar ni om?" Jag kan säga (återigen ur en föredetta mycket ätstörd persons synvinkel) att det där låter som en ätstörd kvinnas ord. Omoget, nedlåtande och det föraktet mot feta människor, som även jag kände.. då jag var ätstörd.

Min kommentar: Flera har reagerat negativt på Lindas krönika, både internt och externt. Jag kan ju dock tycka att i ett nummer som i stort sett uteslutande handlar om att vara förlåtande och hylla olika kroppsstorlekar, så är det uppfriskande med någon som inte slår in öppna dörrar och kommer med en förutsägbar krönika om att "du duger som du är" och hur hemskt det är med alla smala tjejer med mera. Sådana krönikor/åsikter har man läst tusen gånger tidigare. Det är väldigt tabu att hacka på tjocka medan det är fritt fram att ondgöra sig över underviktiga (oavsett skälet till deras undervikt). Linda lyfter fram en helt annan synpunkt och jag tror att våra läsare begriper att det är hennes åsikter och inte CHICs. Jag tycker det är intressant och tankeväckande det hon skriver, även om jag inte personligen håller med och tycker att hon kunde framfört sina åsikter på ett smidigare sätt. Men hennes uppgift är att vara provokativ och uppröra och inte alltid gå den vägen som alla andra gör.

Du skriver avslutningsvis, T, om dina ätstörningar och dina demoner och att du fått en behandling som nu gjort dig frisk. Jag är ledsen för din skull och förstår att du haft det oerhört jobbigt. Det var inte vår mening att göra dig arg eller besviken. Jag hoppas du mår bra idag och att matdemonerna inte jagar fatt i dig någonsin igen.

Bästa hälsningar, Charlotta

Den snygga tjejen i modereportaget i numret som ligger ute nu kommer ifrån Holland.

SJP:s Oscarklänning gör mig förvirrad

8 mars, 2010, 13:47 i Allmänt, Kändis, Mode

Missa inte då jag hissar och dissar årets uppsjö av klänningar på Oscargalan. Det är dock en kändis som inte är med där och det är Sarah Jessica Parker. Jag kan nämligen inte bestämma mig för vad jag tycker om hennes ljusgula Chanel-klänning. Den är udda och elegant, lite 20-talstjusig. Samtidigt förbannat oformlig och skulle döda vem som helst som inte är lika trådsmal som SJP. Jag vet inte om jag älskar eller hatar den. Vad tycker ni?

Foto: Stella Pictures

 Loading ...

Så har jag fått stora läppar

5 mars, 2010, 13:00 i Allmänt, Kändis, Redaktionen, Skönhet

Signaturen Kennie undrar över min "läppförstoring". Så här skriver hon:

Här har du lite inspiration, Py!

3 mars, 2010, 15:03 i Allmänt, Kändis, Mode

Oj, vilket liv det blev kring mitt blogginlägg om Py Bäckmans outfit. Jag vill klargöra några saker här: 1. Jag står fortfarande för att jag tycker att den där looken är hidious. Den är missklädsam, ful på ett ickehumoristiskt sätt och bara - fel. Enligt mig. Det är MIN åsikt. Har man en annan åsikt går det jättebra, men detta är MIN åsikt. 2. Jag står fortfarande för att jag tycker att Py är en vacker kvinna, som jag skrev. Ordet "Hippiekäring" kommer inte från min mun, det har någon annan skrivit som kommenterat. 3. Jag fattar väl också att Py vill "sticka ut", annars klär man inte ut sig på detta sätt. Och jag är inte dum i huvudet, min tanke med att hjälpa henne stilmässigt (som mest var sagt på skämt, men ironi går ju inte hem i bloggsammanhang har jag förstått), var GIVETVIS inte att ge henne en puderrosa kavaj eller nåt annat "klonliknande" som de flesta moderedaktörer älskar, som "gäller i vår".

Vad jag menar är att det finns olika sätt att "sticka ut" på. Jag tycker också att det är uppfriskande med kvinnor som törs klä sig annorlunda! Herregud - jag om NÅGON - är ju den första att berömma sådant och sällar mig inte till den Acne-draperade, slätstrukna, likatyckande modemaffian. Tror man det är man oerhört dåligt påläst eller bara ignorant.

Men bara för att någon har på sig en knasig hatt och blå glasögon så gör jag inte vågen av lycka och säga "Men GUD vad DUKTIG du är som gör något ANNORLUNDA!". Jag tycker inte att Py klär i detta. Och jag tycker inte att det är ett DUGG annorlunda heller, vilket många av er verkar tycka. Hon har ju bara klonat en massa andra (gamla) stilar och kokat ihop, med ett mindre lyckat resultat. Ungefär som när riot-grrrls försöker vara "unika" och så skaffar alla svart hår, Broder Daniel-sminkning och piercing, klär sig i samma nitade plagg och Dc Martens-kängor och går till samma tatuerare. Jätteunikt, verkligen.

Om nu Py är ute efter att inte följa någon mall och vara lite rock n'roll så tycker jag hon ska låna lite inspiration av följande damer, som enligt mig har lyckats sticka ut på sitt eget vis. Det betyder inte att jag själv skulle vilja gå klädd så där. Men jag tycker att de alla är uppfriskande eftersom de skiter i modenormerna och gör precis som de vill. DET är innovativt.

Stjärnstylisten Patricia Field mixar mönster, material och second hand med Dior (som skorna hon bär). Hon ligger bakom SATC-modet och flera andra succéserier. Många tycker hon klär sig som en prostituta, men jag gillar den här tanten!

Italienska modejournalisten Anna Piaggi brukar jag stöta på i Milano under visningarna. Hon ser ofta ut som en påfågel. Hennes attityd och uppsyn, som en riktig snorkfröken, blir en skön kontrast mot de där osannolika klädkombinationerna.

Modeskaparen Vivienne Westwood går emot alla normer för hur man ska klä sig, vilket måste vara extra tufft i en så pass likriktad och cynisk bransch som hon verkar i.

Svenska stylisten Ingela Klemetz Farago. Hon var tidigare modell men trivdes inte med det eftersom hon inte gillade att vara ett blankt papper som någon annan skulle "göra om". Ingy (hade även en kort karriär som artist) har en stil som får folk att vrida huvudet ur led. Men hon klär sig så här privat, hemma också. Och till och med då hon är ute i skogen. Hon är inte "utklädd" för någon annan utan tycker helt enkelt om att gå klädd så här. Respekt! (Hittade tyvärr ingen bra bild på henne).

Nästa sida »